På [po:], ett av de 100 vanligaste orden på svenska
Den vanligaste användningen av på är som en preposition i olika former. I den enklaste formen beskriver det att något har ett högre fysiskt läge än något annat och kan fungera som en kortform av ovanpå, t.ex. "katten sitter på taket", "traktorn står på åkern" eller "han klättrade upp på berget".
Från det har på även utvecklats till att beskriva vissa platser som inte i passar till, exempelvis är man ofta ovanpå en ö, men inuti en stad, t.ex. "på Gotland" men "i Visby". På kan också ersätta i när det handlar om aktiviteter, företag, myndigheter och liknande, t.ex. "handla på Systembolaget", "vänta på stationen", "gå på disco" eller "lämna barnen på förskolan". Det finns också exempel där på har ersatt i även i andra fall, som t.ex. för transportmedel, "på tåget" och "på flygplanet" eller för förvaring, "på lagret" och "på mobilen". Något närliggande används på även istället för i för att beskriva produkter med en viss typ av förpackning, t.ex. "luft på burk" eller "hemkört på dunk".
Ibland används på även i lägen där det fysiska läget inte är högre och syftar då istället till att något exempelvis är påsatt på något annat, "klistrat på väggen", "flaggan är på halv stång" eller "ha skinn på näsan". Det kan även handla om förhållande till något annat, t.ex. "på vänstra sidan av rummet" eller "på norrsidan av huset". På kan även användas för att beskriva placering i förhållande till icke-fysiska platser och företeelser, t.ex. "ligga med på kölistan", "vara på bättringsvägen", "stå på tur", "avdrag på lönen" eller "ränta på skattekontot". Något närliggande används det ibland även kring tidsangivelser, "på söndag", "på tre minuter" eller "på natten". En ytterligare förskjutning från användningen är i form av exempelvis "på goda grunder" och "på grund av".
För vissa maskiner och elektriska mojänger så används på som ett adjektiv eller adverb för att beskriva att de är igångsatta eller att de ska startas, som en motsats till av, t.ex. "TV:n är på, slå av den" och "kylskåpet är av, slå på det".
På används ibland även som ett stödord till vissa verb i fraser som "komma på", "kosta på", "jaga på" och "tutta på". En förkortad form av på kring dessa former är att vara på, som t.ex. "Jag ska gå på fest, är du på?" eller "Varför är du på mig om det hela tiden?". Andra förkortade former kring detta finns också, som t.ex. "att ta på sig kläder" istället kan bli "klä på sig" och att "köra på" kan användas som en form av "att bli påkörd".
På är det sjunde vanligaste svenska ordet, som används 1,50 % av alla tillfällen. Om man skriver en miljard ord kommer man i genomsnitt ha skrivit på 15 029 459 gånger.